Fröken Fredrickson

Det bästa jag vet är att komma hem klockan halv tre på nätterna och se en fin liten överraskning ligga på mitt golv. En liten present från våran hund Molly, det är hennes sätt att välkomna en hem. "Hej, nu skiter jag på ditt golv så att du ska få plocka upp det så här tidigt på en ny dag, när det du helst av allt vill göra är att krypa ner under täcket och sova."

Jag och pappa klädde oss för att åka skoter idag. Jag hade på mig min gamla Ben Sherman jacka, som börjar bli alldeles nött och trasig vid ärmarna, ett par skor som gott och väl hade klassats som en storlek 43, knallröd halsduk var ett måste, ett par handskar jag haft sen jag vet inte hur länge. Jag kände mig som något stockholmsturisterna skulle kalla "urbefolkning". Men min hjälm, den är ny och fin så det är ju bra. Bara det att jag glömde masken och det vart alldeles immigt på visiret... När vi kom till pappas jobb där skotern befinner sig var det bara att skotta fram den under meterdjup snö.
Vi åkte upp till Björnberget och kollade på den helt otroligt fina utsikten, det är sådana gånger man är glad att man bor där man bor. Man kunde se ända bort till Vemdalskalet och Sonfjället. Och Sveg... En liten prick bland hundratusentals träd. Helt sjukt att det är så litet. Sveg är ju det största stället i hela Härjedalen!

Glad alla stjärtans dag.
Peace!