Rädslan för hatet.

Jag tänkte berätta för er, ja, ni som läser. Jag tänkte berätta om hat, och rädsla. Men mest rädsla. Sånt där som får en att gå och lägga sig innan klockan 00.00. Även fast man vet att det inte kommer att hända någonting vid just den tiden på dygnet, så vill man helst somna innan dess. Att man helst inte vill att ett ben ska sticka ut utanför täcket, bara utifall att en kall hand skulle krama om den. Men både ni och jag är tillräckligt förnuftig för att förstå att sådant helt enkelt är omöjligt. Det kan inte hända.
Vad det gäller hat, så är det en känsla skapad från rädslan. Man skulle kunna säga att de två är som en strumpa och en sko. Att strumpan är själva rädslan, dold i skon, som är hatet. Hatet blir en fasad för rädslan. Men man får aldrig glömma bort att hatet även kan skapa rädsla...
Enligt mig är rädsla något man kanske inte bör leva utan, somliga har för mycket utav det, andra knappt något. Det gäller att hitta en bra balans, att inte gå över gränsen. Bli sådär... Galen, som vissa tenderar att bli. (Som jag) Men man kan heller inte utesluta det helt. Som till exempel den där mannen utanför Australien som blev ihjälbiten medans han simmade bland en massa hajar. Den dumma fan hade låtit sig blivit uppäten. Knytit en band med köttslamsor hängades runt sig. Det var som att hans hjärna inte uppfattade och kunde förstå konsekvenserna. Självklart, om man dyker ner bland hajar med kött hängandes runt sig som en kjol, att man blir biten. Man kanske inte dör, men man blir absolut ett litet smakprov åt dem. Nu var det olyckligtvis så att denne man dog. På grund av avsaknaden av rädsla, eller vad vet jag. Kanske rent av idioti? Vad tror ni?
Hur som helst, det jag menar är, att om man inte känner av rädslan så kanske livet inte alltid går så bra. Och har man ingen rädsla så kanske man inte heller kan känna någon trygghet? Förstår ni? Rädslan blir till hat, hat blir till rädsla. Och som en värmande hand i sin, kommer tryggheten. Nu menar jag inte att vi alla ska gå omkring och känna oss trygga hela tiden heller. Det handlar helt enkelt om att finna en balans mellan alla dessa känslor som vi människor går omkring och bär på.

Kommentarer
Postat av: McAwsome

jag fattar! men jag är ju antingen rädd eller alment korkad!^^

2009-06-01 @ 20:37:09
Postat av: Jennifer

Hahah, precis, Slemma McSnor ^^ <3

2009-06-01 @ 21:22:12
URL: http://oberflachlich.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0