you are never alone, but you are always on your own
Jag har fått jättemörka ringar under ögonen. Typ, yej! Dagen har spenderats (som alla andra dagar när jag inte varit i skolan och samlat på mig ogiltig frånvaro) i ryggläge framför TVn. Det känns som om ryggläge är den vanligaste ställningen nu för tiden. Så himla bekvämt. Ja, detta kan misstolkas, men ni förstår vad jag menar. Jag vet inte vad det är med mig längre. Jag äter knappt (vilket inte syns på min kropp, annat än de mörka ringarna under ögonen. Tänk ändå om man gick ner lite fettmassa också...) sen sover jag inte bra. Somnar vid fyra-fem tiden varje morgon. Ja, morgon, inte natt. Jag går inte på skolan. Jag har tappat all livsglädje. Det är så här, jag vill inte dö, men jag vill heller inte leva. Jag vill ingenting längre. Inte gå i skolan, inte vara hemma. Jag vill vara själv, men inte ensam. Men imorgon, då SKA jag på skolan. Eller, snarare MÅSTE på skolan. Annars drar de in på mitt studiebidrag. Då får jag ett skäl mindre att leva typ. Nä, nog skrivet. Tror inte att det är någon som egentligen bryr sig om vad jag skriver ändå. Några kommer inte ens läsa detta. Så, äggmacka nästa, sen sängen. Åh, satans säng. Kan jag inte bara få sova inatt. Snälla...?
Kommentarer
Postat av: Hanna
Men detta var inge kul att läsa, Jennifer..
Hoppas att du mår bättre snart.
pysss
Postat av: schlangeman
du ska fan i mig komma hit ner imorn efter skolan! annars måste du lukta på mina ner fisade kalsonger, och de vill du inte kan jag lova!;)
Postat av: Jennifer
Hanna: Njä... Det kan kan tänka mig att det inte är, hehe! Men ja, jag hoppas också på det :)
Emil: Ditt snusko! Tyvärr måste jag nog göra det, för jag kommer ju som sagt var inte. Hehe! :D
Trackback
