Fröken Fredrickson

Heheheheheheheh imorgon kommer babe! Jag har saknat honom som en sån där nykär människa. Han är fin. Hela han. <3

För tjejer som vill komma i rätt stämning utan levande ljus och rosblad på sängen:


Oh yes!

Saknar Patrik lite tokigt mycket.

Det droppar vatten från mitt tak. Ner på min säng. Jag fick sova på golvet i går natt. Jag lyssnade på de irriterande och ständigt återkommande plopp-ljuden som uppstod när dropparna nuddade plastpåsarna.

Det är säkert en död råttas kroppsvätskor som rinner ner. Kletig och seg, och hårig. Med öppen mun och gula tänder som pekar rakt ut. En tunga som hänger ner och nuddar trägolvet. Runda, mörka ögon som stirrar tomt mot allt och ingenting. Revben som börjar gräva sig ur det tunna, ruttnande skinnet. Hårstrån som börjar släppa taget om kroppen för att blåsa iväg av den svaga vinden som uppstår i de tunna väggarna.

Fast det är mest bara fantasier. Det är ju egentligen ventilen det är fel på.

Pappa hade lagt över lite bilder från sin mobil till min dator. Jag snokade lite.

Någon gång i våras när jag var på väg in till min lägenhet. Plockat in Ljusdalsposten från brevlådan. Jag saknar det.

En vårdag i stugan. Fika på bordet och knoppar på träden. Korv med bröd och fågelkvitter. Åh! Snart...

Mamma i Nor. På "Riket" som det kallas. Samma dag som jag gick på balen i Järvsö.

Fina mamma.

Mamma och en skymt av morfar sittandes på trappen.

Söta morfar hemma hos oss när Simon tog studenten.

En dag i Stockholm. Pappas vän skulle dit och köpa en bil. Jag och mamma passade på att shoppa. En underbar och varm dag. Resan hem var himla mysig. Vi kom hem mitt i natten. Och om jag inte minns fel så var det världens dunder och brak hemma i Sveg. Åskade som det aldrig gjort förr ungefär.


Åh, nu vill jag hemskt gärna tillbaka i tiden. Jag tänkte skriva framåt. Men det vet jag inte om jag vill. Jag vill ju ha våren och sommaren såklart. Men jag vill även ha mormor och morfar. Nåväl. Det blir ljusare tider hur man än gör. Och det tackar jag för.

Jag är så jävla less. Bah skjut mig eller något.

Jag har cuttat håret (mamma har cuttat håret på mig) och det går faktiskt att dra igenom fingrarna utan att fastna i det. Det är kortare, men äh. Jag är jätteuttråkad. Jag som tänkte att det skulle bli skönt att slappa. Men nä, det är det inte. Så jag ska kolla på "The Rocky Horror Picture Show", en asgrym musikal. Tim Curry har aldrig varit snyggare. Och även najs att självaste Meatloaf är med och sjunger.

Hemma igen. Skönt. Jag har åkt runt hit och dit så himla mycket de senaste månaderna, så nu känns det som en bra idé att bara vara hemma och ta det lugnt. Städa undan julen, gå på handelsbanken och fixa nytt ID-kort och så. Vara med Mirja! Klippa håret, ganska mycket. För det är påväg att trilla av. Fan vad dum i huvudet jag var, varför skulle jag färga håret mörkt? Jävla dumheter. Sen borde jag sola solarium också. I alla fall när jag mig själv brevid någon annan. Jag ser ut som ett lik. Jag ser inte riktigt kry ut. Fast jag tänker inte sola. Sånt skit sysslar jag inte med. Dessutom kommer jag bränna bort huden eftersom den är så tunn och ömtålig. Jag vill kunna bada och vistas utomhus på somrarna utan att bränna ihjäl mig! Det är inte roligt.

Jag känner mig så värdelös. Vem fan satte mig på jorden. Och varför? Jag gör ingen nytta. Inget jobb, ingen skola. Vem skulle vilja anställa mig? Hur skulle jag kunna komma in på en skola när jag inte ens har slutbetyg? Så jävla dålig är jag, att jag inte ens klarade gymnasiet med fullständiga betyg. Vad ska jag göra med mitt liv. Vad vill jag göra med mitt liv. Ingenting. Ingenting. Faktiskt ingenting. Så varför sitter jag ens här? Det är inte så att jag leker med tanken på att förinta mig från jordens yta. (Okej kanske lite, ibland.). Jag har inga planer. Jag har livslust, men ingen framtid. Jag har inte ens något vettigt att komma med i den här fantastiskt värdelösa bloggen. Jag tycker att jag är ful nu för tiden, eller ja, det har jag väl gjort till och från ända sedan jag föddes, men vem har inte det? Kunde jag inte fått en mattehjärna istället för att "kunna" rita. Vem fan har nytta av att göra det? En helt värdelös egenskap om jag får säga det själv. Ingen köper tavlor, och verkligen inte av mig. Jag är ingen Picasso och kommer aldrig att bli. Jag är bara en medelmåtta. Men jag gör mitt bästa för att vara positiv, även om det ibland känns helt omöjligt. Som nu. Jag vill ju inte dö. Inte nu längre. Trots att jag inte kan förstå varför jag existerar, vad har jag här och göra. Vad?

Helt värdelöst inlägg av en värdelös människa. (Nej jag är bäst. Bästbästbäst.)

JAG ÄR RASIST! Jag är blond, och snart ska jag självmordsbomba Konsum och någon random katt jag hittar på gatan. Sen ska jag gå till åldringshemmet och fisa ner deras toaletter! Jag är så satans eeevil! Bomber och granater. Alla blondiner är dum i huvudet. Jag är psykiskt sjuk och jag får göra sånt här för jag är psykiskt sjuuuuk. ÅHÅHÅHÅHÅÅÅ; ahahahaahahaa!!!


Seriöst. Jag skiter i alla. Eller på. Vilket som. *Buhu* Säger alla. Äh, skiter man väl i, säger jag.



Jag lever på att provocera för jag tycker att det är så jävla kul.