Fröken Fredrickson

Jag har fått en till tremänning (vilket konstigt ord det där är egentligen) som heter Rasmus!

HOLA!
(The same as hello but much cooler!)

Fuck yeah.

Jättekul i Ljusdal! Brännbollsturnering, klädbytardag och Just Dance. Och lite träningsvärk och feber på det! It was awesome.

Inte så kul i Sveg. Hemskt.

Jag är normal.

Jag får höra hela tiden av människor, främmande och bekanta, hur "lik" jag är någon. Frågar om jag nyss varit uppe på scenen och sjungit. Många frågar om jag är en kändis. Jag kan aldrig klura ut vem det är de tycker jag ser ut som, om jag ens gör det. Jag har fått höra alla möjliga förslag på vem jag är lik, ända sedan jag var en liten snorunge. Det började med Lotta på Bråkmakargatan, sedan den där blonda tjejen i Skärgårdsdoktorn. Och nu är det en massa andra. Själv tycker jag att jag ser ut som en bajskorv. Bästa liknelsen hittills i alla fall!

Ciao. Adios.

Rubriken säger det jag vill få sagt.

MEN ÅH, vad jag är trött på sånt. "Hej jag är Indie eftersom jag gör en snygg frisyr först, för att sedan gnugga sönder den mot en kudde så jag ser nyknullad ut."

"Hej, jag äter inte kött för jag är vegetarian (eller ännu värre, vegan). MEN, jag äter fetmycket med godis! (Vad finns i godis mina kära barn? Jo- gelatin, grisfett, löss, laktos, skinnslamsor, krossade benbitar med mera. Och hallonbilar innehåller tjursperma. Just saying liksom...)

D-D-D-D-D-DDDDDDUBBELMORAL.

GO SECOND HAND OCH ANVÄNDA GAMLA TROSOR MED RESTER AV FLYTNINGAR I!

Peace.

Mina glasögon är skitsmutsiga. Jag orkar aldrig tvätta dem. Det roliga är att trots alla fläckar och prickar så ser jag bättre med dem än utan. Men är de rena så ser jag som Stålmannen! Boooohjaa!

Sophie har anlänt hem till oss nu. Hennes mage är rund och stor som en gigantisk melon! Hon ska bo hos oss i några månader eftersom hon ska föda i Sverige, annars bor hon med sin sambo, Cyrille, i Frankrike. Det ska bli spännande!

Imorgon åker jag och mami till Östersund, på fredag åker jag till Ljusdal över dagen. Hojhoj, hit och dit! Hejdå!

Jag och Lovisa partajade i fredags. Lördag morgon spydde jag och tänkte -jaha, då vart jag bakfull då. Jag mådde illa hela dagen, spydde lite då och då, började känna mig klen, fick inte behålla någon mat. Till slut kom mamma och pappa och hämtade mig från Sveg runt halv tolv på kvällen. Dagen efter mådde jag lite bättre i början, sedan spydde jag igen och fick inte behålla maten den där dagen heller. Mamma ringde sjukvårdsupplysningen, men där fick vi ingen hjälp från, mer än att dricka vatten var femte minut. Vilket inte gick så bra. På kvällen var jag i stort sett död, mer eller mindre, sov dåligt, vaknade hela tiden. Måndag, vaknade, var helt slut. Jag kunde inte gå själv och benen bara skakade. Jag har aldrig varit så klen någon gång. Senare spydde jag igen, allt jag ätit, vilket var nästan en halv pannkaka och lite vattenmelon. Då ringde mamma sjukvårdsupplysningen igen och bad att på prata med en läkare, dom skickade en ambulans och jag fick åka till Östersunds sjukhus. Jag fick dropp i ambulansen och dom tog blodtryck och så. Sen skjutsades jag in på en bår i ett infektionsrum. Där tog dom blodprover. Klockan var tjugo i tolv på kvällen när jag kom in. Någon läkare med massvis av hår på bröstet klämde på min mage, läskigt tyckte jag. Jag hade fortfarande dropp, eftersom jag var uttorkad som ett höstlöv. Jag började bli lite piggare då. Och sen fick jag åka hem strax innan fyra på morgonen. Fortfarande rejält illamående och ont i magen. Igår åt jag och fick behålla det lilla jag åt. Men idag så mår jag bra, även om jag inte kan springa ett maratonlopp så mår jag förvånansvärt bra. Jag har ätit mat och det har smakat så gott. Underbart. Men som sagt, det har inte varit roliga dagar. Jag kunde inte ta min medicin heller eftersom det bara kom upp igen. Jag var jätteyr och ibland trodde jag att jag skulle svimma liggandes i sängen. Nä fy, något sånt här vill jag aldrig vara med om igen. Så nu vet ni vad jag har haft för mig i några dagar! See ya!