Fröken Fredrickson

Nej, jag är inte glad.
Hur skulle jag kunna vara det?
Kaos.
Katastrof.
Pang.
Hejdå.
Jag kan inte tänka längre än min hjärna vill.
Jag kan inte se vad mina ögon inte vill.
De vill inte se.
Mina ben styrs inte av vilja.
Mina armar inte av hopp.
I ett tomrum utan ingenting.
Med Ingenting.
Ett passage mellan liv och död.
Inte här och inte där.
Speglar utan glas.
Svarta hål med ett slut.
Syra fräter upp den kvarvarande gnistan.
Tynar ut och blir den luft som jag en gång andades.
Ett slags halvt ultimatum.
Att vara, eller inte?