Tänk själv, va?!

Hundkadaver i gränden i morse, däckspår på sprucken mage. Den här byn är rädd för mig. Jag har sett dess rätta ansikte. Gatorna är stora rännstenar, rännstenarna är fulla av blod, och när avloppen svämmar över kommer ohyran till slut att drunkna. Allt anhopat hat, våld och trångsynthet kommer att skumma upp kring midjan på dem, och alla idioter och dumskallar kommer att vända sig uppåt och ropa "rädda oss!"... Och jag kommer att se ned på dem och viska "nej". De hade ett val, varenda en. De kunde ha försökt efterlikna goda människor. Hederliga människor som ville göra rätt för sig. Istället följde de spillningen efter mördare och ondsinta, de märkte inte att vägen de följde ledde dem fram till en avgrund förrän det var försent. Kom inte och säg att de inte hade något val. Nu står de allihopa och stirrar ned i avgrunden, själva helvetet, alla idioter och dumskallar. Och plötsligt har ingen av dem något att säga.


Well, peace på er då...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0