Fröken Fredrickson

Jag har kommit fram till att jag nog inte gillar det svarta kråkboet, även kallat HÅR. Vet inte jag. Ser ut som antingen The Ring-tjejen eller Carina, vet inte vilket som är värst. Borde fan snagga mig. Fast det blir väl bara ännu värre, ser jag ut som PO i stället. Nä men fan, upp med humöret Jennifer!

Jag var hur som helst på partaj i fredags, hemma hos Magnus Carlsson. Ni vet, den där blonda rövknullaren i Barbados? Nej, skojja. Inte han. (Haha, jag ber om ursäkt. Men jag har nog fått någon form av tourettes. Jag är inte homofob på något vis alls. Kändes bara så skönt att skriva det.) Åh, jag vet inte vad det är med mig. Men hur som helst, vi drog på Järnvägs sen. Jag och Emma dansade tills mina fötter fick en jävla massa blåsor. Trevlig kväll för övrigt. Kom hem vid tre och slog på Poltergeist 2 på datorn.

Igår hamnade jag i Hogdal. Fick skjuts hem av föräldrarna, och sen dess har jag väl ungefär hatat mitt hår och suttit vid datorn. Nu ska jag nog hata lite mer saker. Typ att jag inte orkar ta på mig mer kläder än trosor och linne, den förbannade duschslangen som inte fungerar särskillt bra, att det inte är något bra på TVn, mörkret och slasket där ute, blåsorna under fötterna, att älska, att hata, min såriga näsa som jag absolut inte kan sluta klösa sönder trots att jag nästan aldrig får finnar, att vara utan rakhyvlar. Jag slutar med min fina hata/ogilla lista. Den skulle bli för lång för att orka läsas. Nä nu ska jag och min alldeles för feta röv och fula hår ta och knapra lite piller och deppa ner sig över ingenting. Ciaociao!