Fröken Fredrickson

Hejsan. Jag försvann inte igår! Nu sitter jag och fiser i min snurrstol och lyssnar på (pinsam musik, som Guns N´Roses, men det behöver ni inte läsa) awesome musik! Jag vet inte vad som händer med mig ibland. Igår till exempel, så satt jag här på kvällen, och plötsligt så vände allt i ett jävla kaos. Jag visste inte vad jag skulle göra med mitt liv, varför jag ens satt här. Och idag, då vaknade jag som en solstråle! Nu känner jag att allt är möjligt. Någon som har någon idé på vad det skulle kunna bero på?! För jag har ingen aning. Nåväl, det är mycket bättre än vad det har varit förut. Jag är mycket mer stabil, inga mer "ligga på botten och inte ta sig upp" svängar. Så jag är nog rätt glad ändå. Känner att jag är värd någonting. Eller att jag är älskad, i bland i alla fall. Mindervärdeskomplexet dyker upp när jag minst anar det dock. Men det är något jag håller på att jobba med. Don´t be worried about me!

En hemskt bra nyhet är att, igår så hämtade vi ut ett oväntat paket på posten. Och vad låg där om inte våran kamera?!!!! Lycka! Simon måste känna sig lugn nu i alla fall, han har mått ganska dåligt för att han glömde den i Uppsala. (Och what´s up med alla mina långa meningslösa blogginlägg?!)

Så bra, så jävla bra. Lyssna eller dö!