Fröken Fredrickson

knäcker nötter och kapar fötter.

.

Vi gjorde även världens bästa partylista i lördags! YEAH!
Macho man

I fredags gjorde jag och Lovisa vårrullar, och sedan kollade vi på Exorcisten med Elvira! Dagen efter satt vi på Lovisas rum och smuttade shotar, sen klädde vi ut oss till Darth Vader och gick ut på Stadt. Tre korta små Darthisar dansade på golvet och många stirrade, väldigt roligt! Söndagen var inte riktigt lika awesome, kände mig död. Känner mig fortfarande lite död! Men trots det var den dagen också bra, TV hela dagen.

Idag tog jag passfoto, utifall att jag skulle råka på att dra någonstans. Jag och Lovisa kollade på massa resor till Cypern och så vidare, och vart väldigt sugen!

Och klockan fem ska vi till farmor och farfar. Han fyller 75 idag!

Alltid lika bra

MORR!

Jag blir tokiiiii! Jag får aldrig någon fucking lägenhet, men det löser sig. MEN, jag vill måla också och då behöver jag min overhead, but the god damn lamp is broken. OCH så behöver jag en skrivare, but it´s god damn broken! Buuh. Jag har så tråkigt :((( rädda mä rå.

Jag har varit på dejt med Malin idag. Kycklingsallad på konditoriet, möms!

Och nu sitter jag och önskar att jag hade pengar. Jag vill volontärarbeta, men det är så dyrt och jag har inte råd. Knappt till flyget. Så det sket sig! Fast jag skulle hoppa av glädje bara om jag kunde ta mig någonstans med en dit och hemresa. Jag kan leva på insekter och sova under ett träd. Skit i lyxiga hotell och mjuka lakan. Sånt bryr jag mig inte ett dugg om. Skulle jag åka någonstans så skulle det vara för att uppleva saker. Inte såsa i en säng eller ligga på stranden och "bygga på brännan".

"Jag var lite dyster för att jag inte hade några skor, tills jag träffade en man utan fötter"

.....................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................

Ibland önskar jag döden ur mig själv.

Jag och Mirja frågade Busigbusis om han kunde hälsa till oss för några år sedan, det gjorde han också! 2008.

Snabbt:

Jag känner mig som när jag var yngre. Sådär ensam. Ingen pratar med mig, alla kollar bort. Kommenterar allt det som är negativt om mig. Tyst, blyg, kort, röd tomat, dvärg, liten som en mus, glasögonorm, konstig, cp, fitta, hora, ful, värdelös osv. Skrapar bort mitt ansikte från klassfoton, skriver någonting smärtsamt. Knuffas. Stänger mig ute. Skickar lappar om mig. Skriver lappar till mig. "Vi kan inte vara med dig idag. Vi håller på med den där hemlisen fortfarande". "Vi vill vara för oss själva" och så vidare. Går genom den där jävla korridoren, "haha, de i åttan blir visst bara mindre och mindre". Men jag var inte döv. Det klassiska, blir vald sist på idrotten. Och ingen passar, fast det gjorde mig ingenting, jag var ju ändå värdelös. Skulle träffa mig själv med bandyklubban. Blir frågad varför jag är så kort. "Är inte din pappa lång?". Sitter alltid själv på lektionerna. Jag hade två "vänner", men de satt aldrig bredvid mig. Jag satt själv och ritade. Jag lyssnade inte på lektionerna. Jag förstod ändå ingenting, för jag var ju dum i huvudet. Jag var störd. Är störd. Jag ritade monster och hängda gubbar. Jag ville skrika och skjuta alla, men det kunde jag inte. Jag gick till skolkuratorn, vart bortglömd var och varannan gång. Hanns inte med ibland, för morgonfikat prioriterades. Det gjorde ont. Jag började skolka. Orkade inte med. Jag ville inte höra och jag ville inte se. Jag var nyfiken på döden. Men mest ville jag bara skjuta folk. Och det vill jag fortfarande, fast jag kan inte.

Ja, jag är bitter. Men det finns nog en anledning. Ja, jag är hatisk. Och det finns fan en anledning.

Varför är jag inte hungrig när jag vaknar längre? Jag brukar vanligtvis blir putt och illamående om jag inte får i mig frukost (eller lunch, beroende på när jag vaknar), men nu är jag inte sugen överhuvudtaget, på någonting. Skittråkigt. Frukost är liksom dagens bästa. Jag har ingen aptit för övrigt heller. Tråkigt.

Well, well, jag och kusin Josefine har pysslat med lite hemligheter idag. Sedan har jag inte gjort något annat, förutom att kliva upp "tidigt", klockan 09:40. För att sedan somna på soffan i en och en halv timme. Fucking yes. Hatar mig själv, på alla sätt. Men vad har jag att kliva upp för egentligen? Ingenting.

Töntigaste någonsin måste nog vara när kärlekspar kallar varandra för "älsk". Åh, det är nästan sådär pinsamt att man får en tår i ögat!

Haha, åh! Saknar! Vi var så fina allihop ♥

♥