Hålet är borta!

Mina byxor är lagade! De är återigen hela, kompletta, fullständiga! Med hjälp av en tygbit och tråd kan man komma långt här i livet. Fast jag ska köpa nya byxor, jeans denna gång, äntligen. Det var bara sjuttiotusentrehundrafem år sedan jag köpte ett par.
Ikväll slänger jag mig på bussen och skriker -Sayonara maddafakka! till kära Sveg för då bär det av till Ljusdal. Det är nämnligen en liten teater på skolans aula klockan nittonnollnoll som vi ska se på, helt gratis. Det är en gubbe vid namn, ungefär, Jonas Hassem Khemiri, typ, som gjort den. Ah, det ska bli ett sant nöje att få se den... Emma hoppar på bussen vid Färila och när vi nått slutstationen hoppar vi av och invaderar Malins hem. Se upp! Josefin kanske kommer dit hon med?

Peace ouuuuut!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0